Inte vuxen än.
Har en ledig dag och jag blir galen. Har hunnit göra allt som jag tänkt och klockan är inte äns fyra. Ja, jag har hunnit nästan allt i alla fall, har försökt mig på me matten men har licksom ingen ork för det. Det är inte svårt och inte heller särskillt krävande för sinnet, men jag har ingen ro till att göra det. Minsta lilla motgång och jag ger upp. Orkar inte, men jag måste och det vet jag.
Har iaf jobbat 5 dagar nu och har en våälförtjänad dag borta från IKEA, därimot så bär det av till 5 dagar till nu från och med imorgon. Måndag är nästa stopp från min IKEA värld nästa gång. Hoppas och håller tummarna på att jag snart får gå min kassautbildning och med detta ta mitt kliv mot gulskjortorna och en gång för alla slänga av mig min fula hätta och den vita pikètröjan.
Då mitt lilla knyte Leo är den som får min dag hemma att gå lite snabbare så var jag tvungen att lägga in alla korten som chrills knäppt på honom. Han blir bara större och min lilla bäbis är snart inte längre så liten. MEN, än så länge väger han inte mycket och är mammas lillen. Han påminner mig dagligen om hur fort mina dagar verkligen går. Mitt liv snabbar på i speedfart, trotts att det känns som att det var igår som jag bodde hemma och fortfarande hade ett gymnasium som tog upp hela min tillvaro. Är det nu jag är vuxen eller kommer det sen? Känner mig inte vuxen, men jag tror jag fyller alla de kriteriet som jag hade gjort när jag var liten för att få kalals en sådan.
Ne, vuxen blir jag när jag kan stå på egna fötter, än så länge behöver jag min mamma som en stöttepelare och min Chrills som en bekräftelse på att jag ibland bara är ett litet barn som behöver krypa upp i soffan och bli smekt i håret av. Min Christian, du är mitt liv och kommer alltid att vara. Älskar dig, alltid!
Har iaf jobbat 5 dagar nu och har en våälförtjänad dag borta från IKEA, därimot så bär det av till 5 dagar till nu från och med imorgon. Måndag är nästa stopp från min IKEA värld nästa gång. Hoppas och håller tummarna på att jag snart får gå min kassautbildning och med detta ta mitt kliv mot gulskjortorna och en gång för alla slänga av mig min fula hätta och den vita pikètröjan.
Då mitt lilla knyte Leo är den som får min dag hemma att gå lite snabbare så var jag tvungen att lägga in alla korten som chrills knäppt på honom. Han blir bara större och min lilla bäbis är snart inte längre så liten. MEN, än så länge väger han inte mycket och är mammas lillen. Han påminner mig dagligen om hur fort mina dagar verkligen går. Mitt liv snabbar på i speedfart, trotts att det känns som att det var igår som jag bodde hemma och fortfarande hade ett gymnasium som tog upp hela min tillvaro. Är det nu jag är vuxen eller kommer det sen? Känner mig inte vuxen, men jag tror jag fyller alla de kriteriet som jag hade gjort när jag var liten för att få kalals en sådan.
Ne, vuxen blir jag när jag kan stå på egna fötter, än så länge behöver jag min mamma som en stöttepelare och min Chrills som en bekräftelse på att jag ibland bara är ett litet barn som behöver krypa upp i soffan och bli smekt i håret av. Min Christian, du är mitt liv och kommer alltid att vara. Älskar dig, alltid!
Dublin del 2.
Hello!
Ett orosmoment i mitt liv har försvunnit och mitt känns på nytt som mitt eget. Jag kan nu fortsätta med de planer jag gjort och behöver inte ta ställning till det där äns. SKönt.
Jag jobba, en hel massa nu och jag saknar att vara ledig och att vara delaktig i mitt liv. Ska ta tag i det, men först ska jag fara och jobba igen. Denna vecka händer det en massa, ska jobab en hel del mer och sen rä det bio på onsdag och sedan Betners tal till nationen på torsdag.
Sedan blir det Kreta en vecka med min andra hälf nästa fredag. LänGtar, behöver vara i hans närhet, känna hans trygghet dygnet runt några dagar.
Johanna har skickat sina pics. Då det är hennes kamra kommer ni nu märka att jag är det som är med på alla kort ist haha.
Tis:
Ons:
Tors:
Fre:
Sådär. Nu blir det inge mer pics. Tror ni fattat grejen.
Ett orosmoment i mitt liv har försvunnit och mitt känns på nytt som mitt eget. Jag kan nu fortsätta med de planer jag gjort och behöver inte ta ställning till det där äns. SKönt.
Jag jobba, en hel massa nu och jag saknar att vara ledig och att vara delaktig i mitt liv. Ska ta tag i det, men först ska jag fara och jobba igen. Denna vecka händer det en massa, ska jobab en hel del mer och sen rä det bio på onsdag och sedan Betners tal till nationen på torsdag.
Sedan blir det Kreta en vecka med min andra hälf nästa fredag. LänGtar, behöver vara i hans närhet, känna hans trygghet dygnet runt några dagar.
Johanna har skickat sina pics. Då det är hennes kamra kommer ni nu märka att jag är det som är med på alla kort ist haha.
Tis:
Ons:
Tors:
Fre:
Sådär. Nu blir det inge mer pics. Tror ni fattat grejen.
Dublin.
Tjing!
Nu har vi varit i Dublin och Irland är nu ett land som jag kan checka av på min, att se lista. Har knäppt en massa bilder och de flesta suger, då jag inte vågade ta min bra kamera. Dock så har ju Johanna, Hannah och Yasmine knäppt fler kort så längtar efter att få se dessa. Min kamra la även av sista dagen, då batteriet var slut. typsikt!
Dag ett:
Vid 12 tog vi tåget ner mot Stockholm. Väl framme bytte vi till buss mot Skavsta där flyget skulle gå ifrån. Vi var framme där vid 17 och flyget skulle gå 22. Nu var det dags att få tiden att flyta på, vilket var otroligt svårt då Skavsta är en mycket liten flygplats och då vi inte fick checka in förns 2 h innan flyget skulle avgå. Vi roade oss med korsord. Väl framme i Dublin så slocknade vi rätt snabbt på hotellet. Klockan var runt ett när vi äntligen var framme.
Dag två:
Vi var tidigt uppe och det var nu dags att se allt som fanns att se i Dublin. Vi gick, gick och gick. Vi såg allt som var värt att se och knäppte kort på alla de byggnader som var värda att knäppas på. Vårt hotell låg kanon till och på 10 minuter var vi inne i staden. Väl där växte spiran framför oss. Eller the spire, en stor stav som växte tiotals meter upp i himlen. Denna blev vårt sätt att se vart vi var. Ett målsickte.
Vi drack kaffe på Starbucks, ett måste då man sett alla dessa Amerikanska filmer. Efter detta träffade vi Yasmine och Hannah och shoppade lite för att sedan dra hem till dem och förfesta. Spriten var dock dyr och jag fick nöja med mig att köpa ett vin som jag sedan fick i en pappers påse, precis som på film till förfesten. Vi skulle se Dublins pubar och dricka Guinness som Irland är känd för.
Väl på pubben så spelade dets live musik med duktiga manliga musiker. Pubbarna var fulla, trotts att det var onsdag, och alla njöt och vi verkligen insöp det härliga atmosfären. Det osade Irland. Vi trillade sakta hem vid ett tiden för att vila upp oss inför kommande dag.
Dag tre:
Även denna dag började tidigt, men inte lika tidigt som den förra då vi båda drack några för många Guinness dagen innan. Vi tänke först averka det Nationala museet, så dit styrde vi vår kosa. Där inne fick vi inte knäppa några kort, så inget blev här dokumenterar, tyvärr. Det var en massa underbara utställningar, allt från mumier och egypten till de forna vikingarna på Irland. Efter detta gick vi förbi en massa härliga saker som vi bara behövde fota. Då jag håller i min kamera så finna Johanna på det mesta, hah och jag på hennes. Vi gick efter museet och kikade på det underbart vackra området, Trinity College. Ett gammalt College byggt på 1500-talet med enastående byggnader.
Efter detta så väntade vi på våra vänner, för att forsätta dagen med dem. Snart dör min kamera, men vi satt iaf alltid vid Molly Malone statyn och vilade våra rumpor då vi sällan annars hittade något att sitta på. Statyn hann jag inte fota, men Johanna har pics.
Vi träffade Hannah och Yasmine och köpte Subway och gick sedan till parken St. Stephen´s Green, en bamsepark byggd redan på 1600-talet.
Efter detta gick vi vidare, och på gatan gör två killar ett streetperformence. Underbart, och shit vad starka!
Här slutar min kamra funka. Men vi gick iaf och shoppade på ett jättebilligt varuhus, kallad Pennies. Där stannade vi i timmar och efter detta fikade vi för att sedan gå hem med våra inköp, fixa iordning oss och sedan ha en farväl middag med Yasmine och Hannah. Vi käkade underbart god pizza på Pizza Hut och påvägen dit regnade det för fösta gången sedan vi kom. Vi strövade runt på gatorna och begav oss sedan hem för att avsluta vår Dublin resa. Intensiv och kort. Precis lagom.
Dag fyra:
vi klev upp 4:30 Irländsk tid för att sedan åka taxi till flygplatsen. Klockan 7 gick vårt flyg och sedan i Sverige buss på buss. Klockan 24 var jag hemma i mitt hem rätt nöjd och less på allt åkande. Nu är jag nöjd och hemma. Den 10 Oktober blir den en vecka på Kreta med Chrills. TJOHOO!
Nu har vi varit i Dublin och Irland är nu ett land som jag kan checka av på min, att se lista. Har knäppt en massa bilder och de flesta suger, då jag inte vågade ta min bra kamera. Dock så har ju Johanna, Hannah och Yasmine knäppt fler kort så längtar efter att få se dessa. Min kamra la även av sista dagen, då batteriet var slut. typsikt!
Dag ett:
Vid 12 tog vi tåget ner mot Stockholm. Väl framme bytte vi till buss mot Skavsta där flyget skulle gå ifrån. Vi var framme där vid 17 och flyget skulle gå 22. Nu var det dags att få tiden att flyta på, vilket var otroligt svårt då Skavsta är en mycket liten flygplats och då vi inte fick checka in förns 2 h innan flyget skulle avgå. Vi roade oss med korsord. Väl framme i Dublin så slocknade vi rätt snabbt på hotellet. Klockan var runt ett när vi äntligen var framme.
Dag två:
Vi var tidigt uppe och det var nu dags att se allt som fanns att se i Dublin. Vi gick, gick och gick. Vi såg allt som var värt att se och knäppte kort på alla de byggnader som var värda att knäppas på. Vårt hotell låg kanon till och på 10 minuter var vi inne i staden. Väl där växte spiran framför oss. Eller the spire, en stor stav som växte tiotals meter upp i himlen. Denna blev vårt sätt att se vart vi var. Ett målsickte.
Vi drack kaffe på Starbucks, ett måste då man sett alla dessa Amerikanska filmer. Efter detta träffade vi Yasmine och Hannah och shoppade lite för att sedan dra hem till dem och förfesta. Spriten var dock dyr och jag fick nöja med mig att köpa ett vin som jag sedan fick i en pappers påse, precis som på film till förfesten. Vi skulle se Dublins pubar och dricka Guinness som Irland är känd för.
Väl på pubben så spelade dets live musik med duktiga manliga musiker. Pubbarna var fulla, trotts att det var onsdag, och alla njöt och vi verkligen insöp det härliga atmosfären. Det osade Irland. Vi trillade sakta hem vid ett tiden för att vila upp oss inför kommande dag.
Dag tre:
Även denna dag började tidigt, men inte lika tidigt som den förra då vi båda drack några för många Guinness dagen innan. Vi tänke först averka det Nationala museet, så dit styrde vi vår kosa. Där inne fick vi inte knäppa några kort, så inget blev här dokumenterar, tyvärr. Det var en massa underbara utställningar, allt från mumier och egypten till de forna vikingarna på Irland. Efter detta gick vi förbi en massa härliga saker som vi bara behövde fota. Då jag håller i min kamera så finna Johanna på det mesta, hah och jag på hennes. Vi gick efter museet och kikade på det underbart vackra området, Trinity College. Ett gammalt College byggt på 1500-talet med enastående byggnader.
Efter detta så väntade vi på våra vänner, för att forsätta dagen med dem. Snart dör min kamera, men vi satt iaf alltid vid Molly Malone statyn och vilade våra rumpor då vi sällan annars hittade något att sitta på. Statyn hann jag inte fota, men Johanna har pics.
Vi träffade Hannah och Yasmine och köpte Subway och gick sedan till parken St. Stephen´s Green, en bamsepark byggd redan på 1600-talet.
Efter detta gick vi vidare, och på gatan gör två killar ett streetperformence. Underbart, och shit vad starka!
Här slutar min kamra funka. Men vi gick iaf och shoppade på ett jättebilligt varuhus, kallad Pennies. Där stannade vi i timmar och efter detta fikade vi för att sedan gå hem med våra inköp, fixa iordning oss och sedan ha en farväl middag med Yasmine och Hannah. Vi käkade underbart god pizza på Pizza Hut och påvägen dit regnade det för fösta gången sedan vi kom. Vi strövade runt på gatorna och begav oss sedan hem för att avsluta vår Dublin resa. Intensiv och kort. Precis lagom.
Dag fyra:
vi klev upp 4:30 Irländsk tid för att sedan åka taxi till flygplatsen. Klockan 7 gick vårt flyg och sedan i Sverige buss på buss. Klockan 24 var jag hemma i mitt hem rätt nöjd och less på allt åkande. Nu är jag nöjd och hemma. Den 10 Oktober blir den en vecka på Kreta med Chrills. TJOHOO!
Emma - en svensk hjälte
Känns som jag behöver skriva om detta, som att det är en del av mitt liv som jag borde och måste ta upp.
Emma, Chrills syster är nominerad till Svenska Hjältar 2008. Hon är absolut värd det och hennes liv har inte alltid skett på de vilkor som det borde, men hon har klarat sig stark ur det trotts alla händelser och idag är hon en vacker, söt och begåvad ung tjej.
Hon har varit med om mycket, och vi har som en familj varit med henne genom allt. Vi har ju alltid bott en bit ifrån, så något stöd har vi nog inte varit, inte mer än det vi har kunnat och vetat. Men Hon är en hjälte, en hjälte i den mån att hon vågat ta sig igenom det hon varit med om, och sedan berättat om det. Detta för att sedan utvecklas till den person hon är idag.
Vi har sett vad mobbarna har gjort mot henne, hur hon gråtit och varit alldeles tyst bara för att hon inte vågat yttra sig. Fått vara hemma och hemskolas, för att skolan inte gjort något. Alla de diskussioner vi haft, alla frågor vi ställ och som Monica försökt att hjälpa oss att förstå men som inte hon heller haft något svar på. Varför gör ingen någonting? Varför ska Emma behöva må så dåligt? Varför?
För utvecklats det har hon, bara nu de sista året har jag sett en total förvandling, från den tysta och rätt sura tjejen till en pratglad och trevligt individ. Men samtidigt så ser man och tror jag alltid att man kommer att se, tecken och spår av det hon varit med om. Emma kommer aldrig att bli den människa hon kunde ha blivit utan mobbningen, men jag tror dock att att den eprsonen hon nu blivit inte är något sämre. För hon har en kunskap, ett självförtroende och en erfarenhet med sig i bagaget som ingen någonsin kunde ha lärt henne. Emma är en hjälte, och jag hoppas att hon blir utvald att juryn och får vara med i programet på tv:n. Håller tummarna och hoppas att juryn ser vad hon varit med om, vad hon gjort med det och hur och sedan förvandlats genom sina erfarenheter.
http://www.aftonbladet.se/svenskahjaltar/article3313350.ab
Emma, Chrills syster är nominerad till Svenska Hjältar 2008. Hon är absolut värd det och hennes liv har inte alltid skett på de vilkor som det borde, men hon har klarat sig stark ur det trotts alla händelser och idag är hon en vacker, söt och begåvad ung tjej.
Hon har varit med om mycket, och vi har som en familj varit med henne genom allt. Vi har ju alltid bott en bit ifrån, så något stöd har vi nog inte varit, inte mer än det vi har kunnat och vetat. Men Hon är en hjälte, en hjälte i den mån att hon vågat ta sig igenom det hon varit med om, och sedan berättat om det. Detta för att sedan utvecklas till den person hon är idag.
Vi har sett vad mobbarna har gjort mot henne, hur hon gråtit och varit alldeles tyst bara för att hon inte vågat yttra sig. Fått vara hemma och hemskolas, för att skolan inte gjort något. Alla de diskussioner vi haft, alla frågor vi ställ och som Monica försökt att hjälpa oss att förstå men som inte hon heller haft något svar på. Varför gör ingen någonting? Varför ska Emma behöva må så dåligt? Varför?
För utvecklats det har hon, bara nu de sista året har jag sett en total förvandling, från den tysta och rätt sura tjejen till en pratglad och trevligt individ. Men samtidigt så ser man och tror jag alltid att man kommer att se, tecken och spår av det hon varit med om. Emma kommer aldrig att bli den människa hon kunde ha blivit utan mobbningen, men jag tror dock att att den eprsonen hon nu blivit inte är något sämre. För hon har en kunskap, ett självförtroende och en erfarenhet med sig i bagaget som ingen någonsin kunde ha lärt henne. Emma är en hjälte, och jag hoppas att hon blir utvald att juryn och får vara med i programet på tv:n. Håller tummarna och hoppas att juryn ser vad hon varit med om, vad hon gjort med det och hur och sedan förvandlats genom sina erfarenheter.
http://www.aftonbladet.se/svenskahjaltar/article3313350.ab
Irland, here we come.
HellO!
Nedräkningen kan börja, och snart är det bara ett dygn tills vi styr vår kos mot Irland. Tisdag klockan 12. Jag längtar!
Var ut med en del folk från jobbet, Sara fyllde 21 så vi firade. Hade kanon kul med Johanna, vilket det kändes som vi behövde, om vi nu ska våga fara till okända marker tillsammans. Jag snarkar, hon sover med öronproppar. Jag pratar sönder människor, hon är relativt tyst och blyg. The perfect match! Fick även vet aen del saker som jag kanske inte hade behövt veta, haha, men det är ju underbart!
Vi var iaf ute till över 3 och då trillade vi hemmåt. Började jobba 11 så det blev inte så många timmars sömn som jag hade velat och behövt. Men jag klarade det och ingen har sett en bättre Camilla på Ikea.
Nej, dags att sova och sedan börja med packningen inför resan. Morgondagen blir skön men stressig. Packa, fixa, dona, följa med Chrills och skaffa nytt pass då hans gått ut, lämna in vår tv då den flimmrar lite. STÄDA! Tömma diskmaskinshelvetet. Ja, dags att ladda batterierna.
Nedräkningen kan börja, och snart är det bara ett dygn tills vi styr vår kos mot Irland. Tisdag klockan 12. Jag längtar!
Var ut med en del folk från jobbet, Sara fyllde 21 så vi firade. Hade kanon kul med Johanna, vilket det kändes som vi behövde, om vi nu ska våga fara till okända marker tillsammans. Jag snarkar, hon sover med öronproppar. Jag pratar sönder människor, hon är relativt tyst och blyg. The perfect match! Fick även vet aen del saker som jag kanske inte hade behövt veta, haha, men det är ju underbart!
Vi var iaf ute till över 3 och då trillade vi hemmåt. Började jobba 11 så det blev inte så många timmars sömn som jag hade velat och behövt. Men jag klarade det och ingen har sett en bättre Camilla på Ikea.
Nej, dags att sova och sedan börja med packningen inför resan. Morgondagen blir skön men stressig. Packa, fixa, dona, följa med Chrills och skaffa nytt pass då hans gått ut, lämna in vår tv då den flimmrar lite. STÄDA! Tömma diskmaskinshelvetet. Ja, dags att ladda batterierna.
Min Linda.
Hello!
Linda är snart på väg och jag längtar! Som hon skriver, vi har en relation till varandra som nog inte många kan förstå, den är lite knepig faktiskt men I love her. Vi är våra motsatter till sättet, gillar jag te gillar hon kaffe, älskar jag att prata så sitter hon tyst. Men ändå så har vi kompliterat varandra och drivit varandra framåt. Vet nog faktiskt inte vad jag hade varit utan henne, hon fanns där när jag hade det som svårast hemma och jag kunde alltid prata med min vän.
Ibland hörs vi aldrig, ibland en hel del, men jag vet att jag alltid har henne. Att vi alltid kommer att kunna prata om allt, hur känsligt och knepigt det än må vara. Den öppenheten jag känner med henne har jag inte med någon annan.
Alla minnen, all historia vi delar. Önskar så ofta att du bodde här hos mig. Att du bodde nämre, eller åtminstone på ett ställe där det är kul att fara och hälsa på i ;D Långsele får mig endast att må dåligt numer, det är ett liv och en framtid jag inte vill dela. Har min demon där, och han förstör allt!
Linda är iaf kärlek, en stor kärlek som jag alltid kommer att ha! Jag behöver inte veta allt om henne hela tiden, för när vi träffas så känner vi fortfarande varandra trotts att massvis med saker har gått förbi och hänt. Ett tag efter att jag precis flyttat kände jag en enorm tomhet, en tomhet som jag omvandlade till ilska, en ilska som jag kunde ta ut på Linda ibland. Att hon inte ringde nog ofta, att vi inte såg så mycket somvi brukat. EN självklarhet tycker många, inget var som innan men, nu vet jag att jag inte behöver hennes närhet jämt. Tiden snurrar tillbaka så fort vi ses nästa gång istället, även om det gått ett halvår.
Linda är snart på väg och jag längtar! Som hon skriver, vi har en relation till varandra som nog inte många kan förstå, den är lite knepig faktiskt men I love her. Vi är våra motsatter till sättet, gillar jag te gillar hon kaffe, älskar jag att prata så sitter hon tyst. Men ändå så har vi kompliterat varandra och drivit varandra framåt. Vet nog faktiskt inte vad jag hade varit utan henne, hon fanns där när jag hade det som svårast hemma och jag kunde alltid prata med min vän.
Ibland hörs vi aldrig, ibland en hel del, men jag vet att jag alltid har henne. Att vi alltid kommer att kunna prata om allt, hur känsligt och knepigt det än må vara. Den öppenheten jag känner med henne har jag inte med någon annan.
Alla minnen, all historia vi delar. Önskar så ofta att du bodde här hos mig. Att du bodde nämre, eller åtminstone på ett ställe där det är kul att fara och hälsa på i ;D Långsele får mig endast att må dåligt numer, det är ett liv och en framtid jag inte vill dela. Har min demon där, och han förstör allt!
Linda är iaf kärlek, en stor kärlek som jag alltid kommer att ha! Jag behöver inte veta allt om henne hela tiden, för när vi träffas så känner vi fortfarande varandra trotts att massvis med saker har gått förbi och hänt. Ett tag efter att jag precis flyttat kände jag en enorm tomhet, en tomhet som jag omvandlade till ilska, en ilska som jag kunde ta ut på Linda ibland. Att hon inte ringde nog ofta, att vi inte såg så mycket somvi brukat. EN självklarhet tycker många, inget var som innan men, nu vet jag att jag inte behöver hennes närhet jämt. Tiden snurrar tillbaka så fort vi ses nästa gång istället, även om det gått ett halvår.
Jocobs Inn.
Hello!
Idag har jag jobbat, likså igår. Trotts att jag har en näsa stor som ett berg och snor som kan fylla ett hav. Pengar pengar pengar!
Snart, ja om mindre än två veckor tar johanna och jag vårt pick och pack mot den irländska huvudstaden. Dublin! Ska bli riktigt trevligt att bara fara iväg en snabbis och göra nått nytt och främmande. Är bara en kortvisit dock, tis till fre men ska bli kanon kul! Vi hälsar då på Yasmine och Hannah som befinner sig på språkresa en månad. Kan jag engelska nudå? Eller kommer jag att frysa och prata mer svenska vokaler än någonsin som när jag ringde hotelelt och bekräftade vår bokning?
Hemsk och otroligt pinsamt. Jag hoppas hon inte tänke "Stupid foreigners, you suck!" För så kände iaf jag efter detta hemska samtal. Jag hoppas att jag får se henne där i receptionen och sedan förklara för henne att jag faktiskt inte suger så mycket på att behärska det engelska språket. Ett perfekt tillfälal att träna mitt ordföråd ska det bli iaf, trotts att irländarna kanske inte pratar sådan engelska som jag sedan kan förstå och omvandla till min egna.
Vad har då irländarna förutom ölet guinness? Ja, enligt Wikipedia, som är en otroligt säker källa, så har det iaf bott vikingar där. men vart har det inte det i våra trakter? Sedan regnar det mycket där i September så ett paraply lär behövas, men då det bor mer än 50% studenter i Dublin så får vi väl snicksnacka med någon sådan inne på en pub ist eller kiak runt på någon fin byggnad. För dessa har de tydligen mycket utav.
Idag har jag jobbat, likså igår. Trotts att jag har en näsa stor som ett berg och snor som kan fylla ett hav. Pengar pengar pengar!
Snart, ja om mindre än två veckor tar johanna och jag vårt pick och pack mot den irländska huvudstaden. Dublin! Ska bli riktigt trevligt att bara fara iväg en snabbis och göra nått nytt och främmande. Är bara en kortvisit dock, tis till fre men ska bli kanon kul! Vi hälsar då på Yasmine och Hannah som befinner sig på språkresa en månad. Kan jag engelska nudå? Eller kommer jag att frysa och prata mer svenska vokaler än någonsin som när jag ringde hotelelt och bekräftade vår bokning?
Hemsk och otroligt pinsamt. Jag hoppas hon inte tänke "Stupid foreigners, you suck!" För så kände iaf jag efter detta hemska samtal. Jag hoppas att jag får se henne där i receptionen och sedan förklara för henne att jag faktiskt inte suger så mycket på att behärska det engelska språket. Ett perfekt tillfälal att träna mitt ordföråd ska det bli iaf, trotts att irländarna kanske inte pratar sådan engelska som jag sedan kan förstå och omvandla till min egna.
Vad har då irländarna förutom ölet guinness? Ja, enligt Wikipedia, som är en otroligt säker källa, så har det iaf bott vikingar där. men vart har det inte det i våra trakter? Sedan regnar det mycket där i September så ett paraply lär behövas, men då det bor mer än 50% studenter i Dublin så får vi väl snicksnacka med någon sådan inne på en pub ist eller kiak runt på någon fin byggnad. För dessa har de tydligen mycket utav.
Göteborgsresan.
Tjing!
Ja, nu har vi då alltså tagit vår lilla tripp ner till GBG och vi är nu hemma igen. Som vanligt har vi hunnit göra av med en massa pengar och vi har en massa grejer med oss hem. Då Camilla har summerat vår lilla tripp på hennes blogg så bra så väljer jag att bara lägga ut en massa bilder istället ;)
Kika hos henne: coomber.blogg.se
Onsdag - på väg ner:
Torsdag - Universeum och Paddan:
Fredag - Ullared och party: Dock inga kort på Ullared :P
Lördagen så for vi bara runt i Kungsbacka och gjorde inget värt att dokumentera! =D
Söndag - hemresa:
På vägen hem så läg vi bakom den där jäkla lastbilen i flera mil. Segt som faaaan! Mötte sedan upp med Chrills mamma som hade varit nere och hälsat på sin mamma, så bjöd hon på käk. Sen körde vi, och körde vi sen så kom vi hem till våra älsklingar. Som fick lite mat för att dom varit så duktiga ensamma i så många dagar. Såklart hade mammat kikat till dom varje dag och gett dom mat, men ändå. Mina älsklingar!
Ja, nu har vi då alltså tagit vår lilla tripp ner till GBG och vi är nu hemma igen. Som vanligt har vi hunnit göra av med en massa pengar och vi har en massa grejer med oss hem. Då Camilla har summerat vår lilla tripp på hennes blogg så bra så väljer jag att bara lägga ut en massa bilder istället ;)
Kika hos henne: coomber.blogg.se
Onsdag - på väg ner:
Torsdag - Universeum och Paddan:
Fredag - Ullared och party: Dock inga kort på Ullared :P
Lördagen så for vi bara runt i Kungsbacka och gjorde inget värt att dokumentera! =D
Söndag - hemresa:
På vägen hem så läg vi bakom den där jäkla lastbilen i flera mil. Segt som faaaan! Mötte sedan upp med Chrills mamma som hade varit nere och hälsat på sin mamma, så bjöd hon på käk. Sen körde vi, och körde vi sen så kom vi hem till våra älsklingar. Som fick lite mat för att dom varit så duktiga ensamma i så många dagar. Såklart hade mammat kikat till dom varje dag och gett dom mat, men ändå. Mina älsklingar!
